Att starta eget dryckesföretag
“Att starta sin egen vinodling, ett hantverksbryggeri eller ”craft distillery” är en dröm för många entreprenörer och entusiaster. Drömmen går i uppfyllelse när man fått fart på sin produktion, varorna gått till försäljning och konsumenterna har börjat att köpa dem.”
Men det är ingen enkel uppgift att starta ett dryckesföretag, särskilt om det tillverkar alkoholhaltiga produkter. Det är en rad tillstånd och prövningar som skall passeras och försäljningen är omgärdad av många restriktioner. Livsmedelslagstiftningen reglerar vissa skyldigheter, andra styrs av skattelagstiftningen, och därtill kommer bestämmelser enligt alkohollagstiftningen. Ett grundläggande godkännande för all tillverkning av alkoholdrycker är medgivande från Skatteverket att få vara s k upplagshavare för alkoholhaltiga varor. Prövning görs avseende den sökandes lämplighet ur ekonomisk synpunkt samt om det finns utrymme där tillverkningen kan bedrivas. Där hanteras alkoholen under uppskov med betalning av alkoholskatten, som skall erläggas först när varorna säljs. Skattereglerna är mycket detaljerade och inordnas i ett EU-gemensamt regelsystem.
Alla godkända tillverkare tilldelas ett särskilt punktskattenummer av Skatteverket, och deklarationer skall göras månadsvis. Skattegodkännandet ger rätt att bedriva partihandel med alkohol och sälja varor till Systembolaget eller restauranger.
Vinodling
En registrering av produktionen som livsmedelsproducent skall göras hos den lokala länsstyrelsen. EU:s regler gäller här och druvan skall vara av arten Vitis vinifera och ha s k växtpass. Anläggningen skall även registreras hos Livsmedelsverket, som kommer att besöka vingården. Arbetsprocesserna skall gås igenom och en riskanalys upprättas. Livsmedelsverket prövar även att vinet kan märkas korrekt med druvsort och årgång (enligt EU:s regelverk). Vidare krävs godkännande som ovan enligt lagen om alkoholskatt hos Skatteverket.
Bryggeri
En anmälan skall ske till kommunens miljö- och hälsomyndighet. Det krävs godkännande enligt lagen om alkoholskatt hos Skatteverket. Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier har utarbetat detaljerade branschriktlinjer för mindre och nystartade bryggerier, som även är tillgängliga via Livsmedelsverket. De beskriver vad som krävs för att uppfylla de grundläggande bestämmelserna.
Vill man märka ölen med att den är ekologisk skall detta anmälas till godkända kontrollorgan, via Livsmedelsverket. En rad regler styr även hygienen på ett bryggeri, i enlighet med livsmedelslagstiftningen. Personalen skall ha utbildning i livsmedelshygien. En bryggare konstaterar lakoniskt att jobbet är ”95 procent städning och 5 procent tillverkning” (SvD/TT 15 aug 2017, Thomas Hortobagyi, Kungsbryggeriet i Älta utanför Stockholm). Det vatten som används för ölbryggning skall uppfylla särskilda krav i dricksvattenföreskrifterna, och bör analyseras varje år. Egen brunn skall registreras hos kommunens miljökontor. Det finns också en rad krav på hur det färdigförpackade ölet skall märkas innan det kan säljas, likaså näringsdeklareras.
Spritdrycker
Det krävs som ovan godkännande enligt lagen om alkoholskatt hos Skatteverket. Registrering av anläggningen skall göras hos Livsmedelsverket. Likartade krav på arbetsprocesser, dokumentation och riskbedömningar gäller som för vinproduktion. Varje år skall en rapport om hur mycket som tillverkats och försålts av alkoholhaltiga drycker skickas till Folkhälsomyndigheten (f d Statens folkhälsoinstitut). De gör även besök hos producenter för att se att alkohollagens krav efterlevs, och att obehöriga ej kan komma åt varorna.
För många företagare är administrationen av hela tillståndskedjan en betydande del av arbetsbördan. ”Vi har nog tvingats hantera ett femtiotal olika myndigheter för alla tillstånd och godkännanden. I Tyskland har de tre instanser för samma jobb”, konstaterar Richard Jansson, Norrtelje Brenneri.
Olika typer av tillstånd behövs
Sedan krävs andra typer av tillstånd för den tillverkare som även vill erbjuda servering och/eller provsmakning av de egna produkterna vid produktionsstället. Gårdsförsäljning av alkohol är som bekant inte tillåten enligt gällande lagstiftning.
Serveringstillstånd
Sökes och beviljas av respektive kommun, och praxis varierar. Den som har serveringstillstånd för exempelvis en restaurang i anslutning till dryckesproduktionen kan även använda detta för provsmakningar, men det skall anmälas på förhand till kommunen.
Provsmakning
Den som inte har serveringstillstånd kan ansöka om tillfälligt tillstånd för provsmakning av alkoholhaltig dryck, också det hos respektive kommun. Tillståndsgivningen varierar från kommun till kommun. De som söker vägledning i hur provsmakning bör utformas är hänvisade till förarbetena till alkohollagen. Där står det att ”Vid provsmakning av en dryck ges normalt en mycket liten mängd, oftast motsvarande en matsked eller mindre.” Dock tolkas reglerna ibland så att ju alkoholsvagare dryck, desto större mängd får provsmakas. Exempelvis Wermlands Brygghus i Kristinehamn har fått tillstånd att servera öl i 15 cl per glas som provsmakning. Producenten skall också ta betalt för provsmakning av gästerna. Kommunen tar betalt för själva tillståndet, i vissa fall 10 000 kr per år. Kommunerna ställer ofta synnerligen detaljerade krav på sökanden i fråga om lokalens beskaffenhet, sökandens ekonomi och kunskaper mm. (källa: Verksamt.se, länsstyrelser).
Att sälja sina produkter
Det svenska detaljhandelsmonopolet, Systembolaget, är det som främst skiljer Sverige från andra länder i EU som också tillverkar alkoholhaltiga drycker. Att kunna sälja sina produkter är den kanske mest grundläggande förutsättningen för ett företag. Sedan partihandelsmonopolet av alkohol togs bort kan bryggerier, destillerier och vingårdar direkt sälja sina produkter till restauranger. Även exporten är fri och har för många producenter stor betydelse. Däremot måste all detaljförsäljning till konsument inom Sverige ske via Systembolaget. Gårdsförsäljning är inte tillåten, även om Riksdagen under 2018 begärde att regeringen verkar för en lagändring så att detta blir möjligt. En utredning skall tillsättas 2020.
Antalet svenska produkter som säljs på Systembolagets hyllor har också ökat kraftigt, från knappt 900 år till 2009 till ca 2 700 idag. Främst är det lokala öl som ökat sin närvaro på hyllorna. Antalet svenska viner på Systembolaget har ökat från fem till ett 40-tal på tio år. Och antalet sprittillverkare har fördubblats till 90 (källa: TT/SvD 15 aug 2017). I februari 2019 fanns drygt 1 700 svenska öl förtecknade i hela sortimentet, av totalt 2 750. Flertalet (1 310) var lokala och hantverksmässigt producerade öl som endast säljs i de närmaste belägna systembutikerna. Småbryggerierna står dock bara för cirka 5,5 procent av försäljningen av svenskt öl på Systembolaget, medan sex stora bryggerikoncerner delar på resten (källa: Systembolaget, Sveriges Bryggerier). Av cider finns ett hundratal svenska varianter i sortimentet.
Lokalt och småskaligt sortiment
Systembolaget har utfäst sig att lokala producenter skall erbjudas försäljning i de närmast belägna systembutikerna. I övrigt är det efterfrågan, och försäljningssiffror, som styr. I praktiken är det därmed få lokala produkter som når utanför det närmaste spridningsområdet. Vissa produkter finns i beställningssortimentet som omfattar fler varor än det ordinarie sortimentet. Även små kvantiteter skall då gå via Systembolagets centrallager i Örebro och producenten svarar för frakten, men kan inte lagerhålla produkter där. Systembolaget har svarat på det ökande intresset för lokala produkter genom att skapa ett särskilt sortiment, tillfälligt, lokalt och småskaligt (TSLS). Leverantörer väljer själva om de vill offerera sina produkter till TSLS- sortimentet eller placera dem i beställningssortimentet. Endast det senare kan kvalificera för att upptas i det ordinarie sortimentet, om tillräcklig försäljning uppnås. För att bli leverantör till Systembolaget görs en ansökan via företagets webbplats. Dokumentation och intyg skall bifogas.
Enligt de enkäter som LRF gjort med lokala producenter är försäljning till restauranger den viktigaste försäljningskanalen (till 90 procent), tätt följt av Systembolaget (88 procent).
(Text hämtat från Dryckesbranschrapporten 2019)
