“Producenter av alkoholhaltiga drycker i Sverige känner ansvar för både produktionen och konsumtionen. De framställer drycker som skall avnjutas i sociala sammanhang och inte i berusningssyfte. Det är drycker som ofta anknyter till omhuldade svenska traditioner på mat- och dryckesområdet.”

I Sverige tillverkas kvalitetsprodukter till höga kostnader, ofta på ett småskaligt och hantverksmässigt sätt under en rad regleringar och myndigheters tillstånd.

De svenska produkterna blir förhållandevis dyra och är ett uttryck för ambitionen att dricka mindre, men bättre. Svenskproducerade hantverksöl, viner och destillerade drycker tillhör nästan undantagsvis högprissortimentet på Systembolaget, den vanligaste försäljningskanalen. Skulle en gårdsförsäljning införas i Sverige skulle det på samma sätt handla om förhållandevis dyra produkter som i begränsade mängder kan säljas till besökare vid produktionsstället. Denna marginella ökning av tillgängligheten i Sverige kommer knappast att ha någon negativ inverkan på alkoholkonsumtionen.

Denna slutsats drog även den senaste statliga utredningen om svensk alkoholproduktion och gårdsförsäljning (2010:98). Konsumtionstrenden för alkohol går nedåt, vilket visas av flera rapporter och utvärderingar. Svenska alkoholdrycker bidrar till att styra över konsumtionen från enklare till mer kvalitativa produkter.

Sjunkande alkoholkonsumtion
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har nyligen presenterat rapporter där man konstaterar att alkoholkonsumtionen sjunkit, i synnerhet bland unga. Detta trots liberalisering av marknaden; ändrade införselkvoter, lördagsöppet på Systembolaget, flera självbetjäningsbutiker med mera. Enligt Socialstyrelsens statistikdatabas har alkoholdödligheten minskat den senaste tioårsperioden, även om trenden är ganska oförändrad sett tjugo år tillbaka.

• Trots den ökade tillgängligheten i och med liberaliserade införselbestämmelser, ökade öppettider på Systembolaget och omfattande inköpsresor och renodlad smuggling fortsätter alkoholkonsumtionen i befolkningen som helhet att minska. Under 2017 var konsumtionen 9,03 liter (ren alkohol) per person vilket var i det närmaste oförändrat från året innan. Under de senaste tio åren har totalkonsumtionen minskat med 8 %.

• I synnerhet har konsumtionen minskat kraftigt bland ungdomar under en längre tidsperiod. Det är idag rekordlåga nivåer på tonåringars alkoholkonsumtion i Sverige, som i det närmaste har halverats på tio år. Fler dricker inte alls och alkoholdebuten sker senare än förr, enligt CAN (se diagram nedan).

• I omvärlden är trenden liknande; konsumtionen sjunker i hela Europa, enligt WHO. Det är särskilt märkbart för länder som tidigare legat högt, som Frankrike och Italien. Flera länder närmar sig den måttliga svenska konsumtionsnivån.

Svenskproducerade alkoholhaltiga drycker står också för en mycket liten del av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. Drygt 60 procent av konsumtionen går via Systembolaget. De småskaliga svenska producenternas hela produktionsvolym kan bedömas uppgå till endast någon procent av Systembolagets försäljning. Ökad reseinförsel, smuggling mm har medfört att Systembolagets marknadsandel har sjunkit över åren. Systembolagets försäljning av vin uppgår till drygt 200 miljoner liter vin (2018). Den svenska vinproduktionen är inte ens 5 promille därav.

Drygt 250 miljoner liter öl säljs via Systembolaget. Huvudparten (cirka 75 procent) kommer från de större svenska/nordiska bryggerierna. Den svenska produktionen på gårds- och mikrobryggerier svarar bara för cirka sex procent av den totala volymen. Därav säljs en del på Systembolaget, en del till restauranger och pubar och en del på export.

Beträffande destillerade drycker utgör svenskproducerade produkter endast en mycket liten andel av Systembolagets försäljning. Absolut Vodka svarar för den helt övervägande delen av den svenska produktionen av destillerade drycker. Därav exporteras 99 procent.

Slutsatsen blir att den svenska produktionen av alkoholdrycker utgör en liten del av den totala alkoholkonsumtionen i landet, som under senare år sjunkit och tenderat att styras över mot importerade och införda viner, oftast i det lägre prissegmentet (bag in box). Svenska drycker konkurrerar däremot främst med importerade kvalitetdrycker i ett övre prissegment. Om konsumtionen styrs över till detta segment är det snarast positivt ur ett alkoholkonsumtionsperspektiv.

(Text hämtat från Dryckesbranschrapporten 2019)